Ett av de första apoteken i de kulturkretsar, som spelat en avgörande roll för Sveriges utveckling torde ha varit det som inrättades 760 e.Kr. i Bagdad av kalif Abu Djafar al-Mansur. I Sydeuropa började apotekslika försäljningsställen för läkemedel drivas i slutet av 1100-talet, och 1240 hade utvecklingen gått så långt, att kejsar Fredrik II fann för gott att lagstifta om åtskillnad mellan läkar- och apotekaryrkena. Under senmedeltiden spreds sedan apoteken norrut.
Sverige, då som nu beläget i Europas utkanter, var sent att följa den kontinentala utvecklingen. Det kan möjligen ha funnits en apoteksliknande inrättning i Västerås omkring 1520, men först från Gustav I Vasas regering, omkring 1552, kan det med dokument bestyrkas att det inrättades ett apotek, i Stockholms slott under en "mäster Lucas". Detta slottsapotek var inte tillgängligt för allmänheten, utan var endast avsett att sörja för hovets behov av läkemedel, konfektyrer o. likn.
"Uppå det att materialia och medicamenta icke måtte derigenom blifva förderfvade, att de länge ligga" - alltså ingalunda av omtanke om en behövande allmänhet! - gav Gustavs son Johan III 1575 sitt samtycke till att den dåvarande hovapotekaren, holländaren Anthonius Busenius, fick flytta ut apoteket från slottet till det närbelägna Stortorget. Detta apotek, Sveriges första i modernare mening, kom omkring 1675 att bli känt efter sin skylt som "apoteket Lejonet".
Följande tabell förtecknar ett 30-tal av första apoteken i nuvarande Sverige, av vilka det äldsta grundades i ett Malmö som då ännu var danskt, liksom det 53 år yngre Svanen i Kristianstad och det 56 år yngre Svanen i Lund. Kronan i Kungälv var när det öppnades den 27 april 1657 Norges femte apotek. Här måste också påpekas, att det i områden, som tidvis stått under svensk överhöghet - t.ex. Estland och norra Tyskland - fanns apotek redan omkring 1400 (möjligen 1392). Sålunda är Raeapteek (Rådhusapoteket) i Tallinn, som enligt bevarade dokument redan hade sin tredje ägare 1422, troligen det apotek i Europa som längst har varit i oavbruten drift.
Inga inredningsdetaljer har sparats från de tidigaste svenska apoteken, däremot ett antal skyltar. Den äldsta bevarade inredningen kan nu beskådas på friluftsmuseet Skansen i Stockholm; den kommer från Drottningholms slottsapotek, som inreddes på 1770-talet.
Grundat år | Ort | Apotekets nuv. namn |
1571 | Malmö | Lejonet |
1575 | Stockholm | Lejonet |
1623 | Stockholm | Leoparden |
1624 | Kristianstad | Svanen |
1627 | Lund | Svanen |
1628 | Uppsala | Kronan |
1630 | Norrköping | Kronan |
1638 | Kalmar | Lejonet |
1642 | Göteborg | Enhörningen |
1643 | Falun | Vasen |
1649 | Stockholm | Engelen |
1650 | Stockholm | Svanen |
1654 | Gävle | Lejonet |
1656 | Jönköping | Lejonet |
1657 | Kungälv | Kronan |
1658 | Göteborg | Kronan |
1658 | Marstrand | |
1661 | Västerås | Hjorten |
1662 | Visby | Väduren |
1670 | Stockholm | Morianen |
1674 | Lidköping | Lejonet |
1674 | Halmstad | Vakteln |
1674 | Stockholm | Korpen |
1676 | Helsingborg | Kärnan |
1681 | Nyköping | Gripen |
1692 | Stockholm | Hvita Björn |
1692 | Stockholm | Enhörningen |
1693 | Stockholm | Kronan |
1699 | Ystad | Svanen |
Litteratur:
Till startsidan. |