PerBos Farmacihistoriska Sidor
Ingångssidan
Svenska startsidan
Ämnesmenyn "Artiklar"
Älgen
Älgen i medicinen
Farm. dr Håkan Tunón
Artikeln har tidigare publicerats i Farmacihistoriska Sällskapets tidskrift "Unicornis" nr 2 1996, och återges här med författarens uttryckliga tillstånd.
Älgen som källa till medicin låter kanske lite löjligt men det har faktiskt skrivits böcker om älgens roll inom medicinen. Nu kommer för första gången en svensk översättning av Apollonius Menabeni Avhandling om det stora djuret.
Nu är väl frågan om hur många som har hört talas om Apollonius Menabenus. Han kom till Sverige för att tjänstgöra som livläkare åt Johan III. Enligt kvarvarande räkenskaper vet man att han hade en årsinkomst på 500 daler år 1575. Menabenus föddes troligen på 1540-talet i närheten av Milano. Hur det kom sig att han valde att fara upp till den kalla Norden vet man inte men han trivdes emellertid inte alls bra. Denna uppfattning grundades redan vid den första kontakten med Sverige. På grund av mycket besvärliga isförhållanden blev han tvungen att lämna skeppet redan i Stockholms skärgård och sedan vandra på isen in till staden. Svenskarna visade sedan, enligt Menabenus, en påtaglig "andlig blindhet".
Stockholms ström flödar för fullt
Han återvände söderut efter en ett par år lång vistelse vid Johan III:s hov och slog sig ner i Wien. Där tryckte han en bok år 1581 om en av de många anmärkningsvärda sakerna i Sverige, nämligen vattenflödet i Stockholm ström. Boken hette De causis fluxus et refluxus aquarum Stocolmiensium. Samma år utkom även hans stora mästerverk Tractatus de magno animali, "Avhandlingen om det stora djuret". Den kom ut i tre olika upplagor under 1581 och tre år senare kom en italiensk översättning. Men nu äntligen kommer, mer än fyra hundra år efter första utgåvan, en svensk översättning gjord av Hans Helander, docent i latin vid Avdelningen för klassiska språk vid Uppsala universitet. Helander har gjort ett synnerligen noggrant jobb när det gäller såväl formuleringar som sakfrågor rörande de medicinska och farmaceutiska avsnitten.
En vansinnigt klar logik
Boken, som utges av Michaelisgillet, kommer att vara i tryck under 1996. Den går att få tag på från Fischer & Co., Stockholm. Utöver Hans Helander har Gunnar Brusewitz skrivit ett introduktionskapitel om älgen i folktron och undertecknad har bidragit med en efterskrift om djurens roll inom medicinen. Menabenus avhandling beskriver ingående den äldre historien rörande älgen som djur och citerar många antika auktoriteters uppfattningar. Han behandlar och granskar uppgifterna ur den äldre litteraturen med en god modern källkritik och bygger sedan noggrant upp sina slutsatser. Dessa har emellertid en tendens att för en modern läsare framstå som vansinniga men logiken är synnerligen klar och bygger på den dåtida kunskapen rörande sjukdomar såväl som uppfattningen av världsbilden.
Andra djur platsar även
Menabenus skildrade inte bara älgens roll inom medicinen utan även renens och järvens förtjänster beskrivs med några korta avsnitt. Där finns många recept på mediciner som innehåller delar av älg. Det är nämligen ofta fråga om pharmaca composita och här har Hans Helander gjort en bra och ingående utredning över de olika beståndsdelarna. Boken innehåller många förklarande fotnoter som gör det något lättare för läsaren men fortfarande finns en del saker som skulle kunnat förklaras mer ingående för den icke klassiskt bildade läsaren. Avslutningsvis måste man tillstå att såväl Apollonius Menabenus som Hans Helander skall ha all heder för slutprodukten: Den första svenska översättningen av detta verk är av synnerligt intresse för svenska medicin- och farmacihistoriker.
Litteratur:
Apollonius Menabenus: Det stora djuret - En 1500-talsskrift om älgen, Fischer & Co., Stockholm, 1996. ISBN 9170548080.
Red.:s tillägg 2002-06-26 och 2002-07-20:
På farmacimuseet i Brixen (It.) (extern) finns en älgklöv, som uppges ha använts under 1500- och 1600-talen som talisman mot epilepsi.
Ett par receptexempel finns i Stockholms-farmakopén av år 1686, Pharmacopoeja Holmiensis &c.
Copyright© 1996-2002: Farm. dr Håkan Tunón, Inst. f. farmakognosi, BMC, Uppsala universitet. Ansvarig för denna sidas innehåll: Leg, apotekare Bo Ohlson, medlem i Farmacihistoriska Sällskapet.
Skapad 8 februari 2000. Senast uppdaterad: 20 juli 2002.
