PerBos Farmacihistoriska Sidor
Ingångssidan
Svenska startsidan
Ämnesmenyn "Artiklar"
Medikamenttilverkande läkare...
Medikamentstillverkande läkare på 1700-talet.
Leg. apotekare Gunnar Lundberg
Artikeln har tidigare publicerats i Farmacihistoriska Sällskapets tidskrift "Unicornis" nr 2 1997, och återges här med författarens uttryckliga tillstånd.
I boken "Wählborna Herr Archiater" - Johan Otto Hagströms brev till Abraham Bäck 1747-1791 finns många uppgifter av farmacevtiskt intresse. Det kan gälla insamling av medicinalväxter, användning av (apoteks-)droger, oblandade eller i beredningar, recept från den tiden, mer eller mindre komplicerade, utlämnande av medicinmått.
Här nedan ges exempel ur boken på hur Hagström i sim praktik delar ut droger, erhållna från insamlade medicinalväxter eller inköpta från importörer och hur han, andra läkare och fältskärer själva tillverkar och delar ut även mera sammansatta medikamenter. Ett skäl till läkartillverkning av medikamenter kan vara apotekens förment höga priser.
"Medicinalväxter, som växer vilt här skall jag plocka flitigt och fördela bland de fattiga. På grund av ganska frikostig utdelning av arnika-ört bland sjuka fattiga äger jag endast få exemplar av denna växt. Wi borde få ett litet boställe i hwar province, eller åtminstone något af stadsens åker till plantering af Medicinalwäxter för de många fattiga siukas skull, som söka wår hielp."
Läkemedelspriserna var aktuella redan då
"På thet omkåstnaden för Medicamenterne intet skulle stiga högt, har jag hälre sielf preparerat dem, och alltid därföre upfört dem vid räkningen för halfwa wärdet, emot hwad de på Apotheken annars effter Taxan kåsta. Gud vet, at jag sålt Rhabarbar til 4 à 5 daler Silfvermynt Skålpundet, som efter Aptekare Taxan kåstar 12 plåtar Skålpundet, räknat 32 lod på et Skålpund. Jag har ei mer gifvit sielf vid inköpet, derföre sålde jag för detsamma".
Det är ett allmänt klagomål att apotekarna säljer sina läkemedel alltför dyrt i hela Östergötland.
"Ehuru 2 til 300 Personer i en enda soken offta nedsiuknat (i Upsala Febern), har jag dock kunnat för 2 eller 3 plåtar soulagera hela soknen med tilräckeliga doses af pulvere Nitroso-Camphorato. Jag har dock sielf depurerat Nitrum, ty ett skålpund Nitrum depuratum kåstar 6 daler effter Taxan, oculi cancri præparati gälla 12 daler skålpundet, pondere civili, effter samma Taxa, men när man sielf depurerar Nitrum och ad normam artis præarerar kräfftstenarna, kan man aflåta det för halfwa wärdet och ändå hafwa pro labore ansenlig procent. Wid Farsoter borde Medici sielfwa få præparera Medicamenterne, och dem utdela.
Lät de unge Medici pauperum (fattigläkare) lägga en näfva färska blommor af Lilium convallium uti 1/2 stop franskt vin. Detta är Aqua spirituosa cephalica, som öfverträffar alla Spiritus Cephalicos vid hufvudvärker af oos, af feber, af starkt solsken, m.m.
Arnicæ Decoctum meracius har jag ofta och med fördel brukat uti bröstpassioner med andetäppa, då jag kokat ett par goda grabbnäfvar Sot, ur min köks-korsten, med lika portion herbæ Arnicæ ¼ tima, häraf silat, har jag, post subsidentiam, gifvit matskeblad uti kall ölostvassla ½ qvarter, morgon, och kl. 4 e. m. Detta har uti moderpassion, hectiqve, matleda, ängslan m.m. gjort god värkan. Jag kokar öppet, ty om jag betäcker med låck, får det lukt af kol-mila, och för samma orsak blandar jag Mixturen med kall ölostwassla, at ei lukten förråder sotet. Almogen kallar detta Brun-Essence, och för Mystis ministerii Sacri ("I heliga tjänsten invigda" = präster) kallas denna Essence för Mixtura Anti-Arthritica. På Apotheket görs Essencia Fuliginis nästan på lika sätt, men 50 resor dyrare, om ei 100.
P.S. till 2:ne grabnäfvar sot och lika mycket Arnica, har jag tagit 1 ½ stop åvatn, då detta blifvit kokat ¼ tima, räknat från det börjat koka och gifva skum ifrån sig. Jag ösar stendigt med en förtent Jern-slef, at det ei må koka öfver."
Faselig fråssa m m
"En faselig myckenhet almoge har jag hielpt från deras fråssa med Decocto Sedi minoris cum radicis amaro-aromaticis blandade i Decoctet. Nu har jag icke mera öfrigit af desse species, dem jag offta kokat, offta hela grytan full. Vid tilfälle torde jag få vetta dosin Antimonii Crudi, samt flor. Zinci, och vid wilka siukdomar Antimonium Crudum i synnerhet brukas.
Egenvård
(Hjälp till självhjälp) På fötterne kunde göras omslag af klutar dåppade uti Aqua Calcis, hwilket drar ut swullnaden, och läker de små blädror eller ulcuscula på fötterne. Detta enda lärde jag dem nu så länge, men de hade ei (råd) at köpa en näfwe osläkt kalk at koka i watn härtil. Gud, hielpe alla fattiga och nödlidande."
Råd och rön
Dr Nils Gissler, Härnösand; skriver till Hagström) "Jag har än goda Kählor. Viol-Sirup och Rob vitis idæi skal iag sända prof af til vår makalösa (patron) Archiater Bäck. Jag kan försäkra at iag nästa sommar skal prästera af våra inhemska violer så god och vacker syrup, som tross någon annan."
Husremedier äro försökte, men befunits mindre tilräckelige at lindra de starka refwen, samt hemma blodets faseliga låpp Hwarföre man (emot Rödsoten) varit nödsakad at bruka wanliga medicamenta opiata, dem jag sielf præparerat och utgifwit sub rosa silentii (= under rosens tystnad, d.v.s. i hemlighet).
Alternativ behandling av rödsot: ..., om jag blandar stött körsbärskåda uti wassla, med stercore suillo recenti (= färsk svinspillning) kokat, gör detta i sanning efven det samma, som medicinalier från Apotheket, ...
Hemliga medel
"von Gertel är obemedlad man, och måste doch utlägga 2000 daler kopparmynt till (regementfältskär Daniel) Göl för en Decoct och Salva som Göl sielf præparerte, och hölt hemlig, på skåjare-vis. von Gerten berättar sig vara lika ohullpen, och at växten mer och mer tiltager, så at Han derföre resolverat resa nästa vår til Stockholm, at undergå operation af General Directeuren Professor Acrel
Medicus (Christian Henric) Hierne är i staden, reser nu omkring, at föryttra sina Chemiska hemliga Medicamenter. Min Collega /LifMedicus Stapelmohr) sätter litet värde på dem":
Litteraturreferens:
Lundberg, G. & al.: "Wälborne Herr Archiater" - Johan Otto Hagströms brev till Abraham Bäck 1747-1791, Östergötlands medicinhistoriska sällskap, 1997 (ISBN 91-630-5152-4).
Copyright © 1997-2004: Leg. apotekare Gunnar Lundberg, medlem i Farmacihistoriska Sällskapet.
Ansvarig för denna sidas innehåll: Leg. apotekare Bo Ohlson, medlem i Farmacihistoriska Sällskapet.
Skapad 12 mars 2000. Senast uppdaterad 11 oktober 2004.
