Farmacihistoriska föreläsningar

Ingångssidan för "PerBos Farmacihistoriska sidor" Svenska startsidan för för "PerBos Farmacihistoriska sidor"

Förord

"Don´t forget to remember the past
- you may need it in the future."
(Geoff Miller)

Detta material utgör en utvidgad version av de stolpar, som jag ursprungligen sammanställde för mina fr.o.m. vårterminen 2012 inställda föreläsningar i farmacihistoria fr.o.m. höstterminen 2001 i Uppsala och - under ett par år - Götebirg..

Det skall inte uppfattas som något försök till lärobok i ämnet, och gör inte anspråk på någon grad av fullständighet, utan är primärt avsett som minnesstöd för den intresserade studenten; det bör närmast ses som ett klassiskt kompendium i elektronisk form. För utförligare material hänvisas till litteraturförteckningen.
Några punkter i materialet kan i sammanhanget förefalla triviala eller t.o.m. helt ovidkommande; att de tagits med beror i regel på att jag fått frågor om dem, och att säkra svar inte varit alldeles enkla att finna.

Ämnet farmacihistoria har internationellt ibland kommit att omfatta väsentligt mer än kronologiska och samhälleliga aspekter på farmacin; det inkluderar t.ex. vid flera tyska, australiensiska och nyazeeländska universitet även fackterminologi och i viss mån definitioner av läkemedelsformer.
För närvarande finns inget specialinriktat, svenskspråkigt uppslagsverk inom området. Diskussioner pågår dock inom Apotekarsocieteten om att åstakomma ett webbaserat sådant.

Vad motiverar då ett studium av det egna yrkets historia?
Kanske främst behov av att
- känna egna rötter/rota sig,
- förstå (fack)språkets framväxt och innebörd (jfr ovan!),
- förstå/kunna diskutera nuet, internt inom professionen såväl som med omvärlden,
- bättre förstå dynamiken i professionens förändringar,
och kanske också, på ett allmänmänskligare plan, att
- känna ödmjukhet inför andra kulturers och de egna föregångarnas skarpsinne och tankemöda,
- bli medveten om risken att - oberättigat - värdera andra kultursfärers företeelser genom de egna tolkningsmönstren (paradigmen).

Här kan också vara platsen att påminna om det för mången oväntade (och oroande!) förhållandet, att historien - trots att fakta är/borde vara just solida fakta - är obeständig, därför att källor över tiden tillkommer, förkastas, vederläggs och/eller omtolkas.
Källorna - må de vara
traditioner (lågt källvärde!),
föremål,
avbildningar,
skrifter - facklitteratur, i vidaste bemärkelse, eller allmänna texter, t.ex. i dagspress och skönlitteratur1 -, eller
elektroniska objekt -
måste givetvis alltid granskas källkritiskt.
Detta kritikkrav har i vår tid, inte minst genom framväxten av Internet, alltmer kommit att bli gemene mans åliggande, från att förr oftast ha varit ett problem för experten.

Källkritikproblem är kända sedan länge. Linné skriver t.ex. i avhandlingen Censura medicamentorum simplicium vegetabilium (ventilerad den 19 december 1753 med Gustaf Jacob Carlbohm som respondent):
"Då sedermera det mörker som inhöljt vetenskaperna fördrivits, uppgick slutligen den dag då de lärde samlade beskrivningen på simplicia ur de gamles skrifter och tillika visade vilka växter det var de gamle åsyftade med det ena eller andra namnet. Men härvid tedde sig en stor svårighet, som ej lätteligen kunde besegras, dels därför att som redan sagts örterna varken voro tydligt angivna eller bragta i systematisk ordning, dels också emedan grekernas växter icke voro tillgängliga för de lärde. Härav kan man lätt sluta sig till hur osäkra växtbestämningarna då voro, varför oändliga tvister uppstodo mellan de lärde själva om denna sak" (övers.: Arvid Hj. Uggla).

Saltsjöbaden den 7 februari 2012.

Bo Ohlson
leg. apotekare

1 Som ett något udda exempel på att skönlitteratur kan tillskrivas källvärde för farmacihistorisk kunskap må nämnas en passus i Wulf Segebrechts konferensbidrag Die bibliographische Erschliessung der Gelegenheitsdichtung des 16. - 18. Jahrhunderts (1980/1), anförd av Peter Sjökvist i dennes 20 p.-magisteruppsats "Tillfällesverser på ABM-institutioner" (Uppsatser inom biblioteks- och informationsvetenskap, ISSN 1650-4267, nr 99, Inst. f. ABM, estetik och kulturstudier, Uppsala universitet, vt 2001; sid. 22).

Pil till registret Till registret.       Till nästa sida. Pil till nästa sida

Copyright© 2002 - 20012: Leg. apotekare Bo Ohlson.
Skapad den 13 januari 2002. Senast uppdaterad den 7 februari 2012.