Farmacihistoriska föreläsningar
Ingångssidan för "PerBos Farmacihistoriska sidor"
Svenska startsidan för för "PerBos Farmacihistoriska sidor"
Den arabiskspråkiga, islamiska kulturen
Det första apoteket i de kulturkretsar, som haft direkt inflytande på utvecklingen av Västerlandets apotek anses vara ett som grundades i Baghdad under abbasidkalifen al-Mansurs regeringstid (754-775 CE). Enl. Dilg1 förekom apotek i några sjukhus, vid sidan av privat drivna "dakakin as-sayadila", där man sålde kryddor, örter och också parfym.
I den då mycket öppna, unga, islamiska kulturen i nuvarande Irak utvecklades från 800-talet CE ett intensivt översättande av grekiska skrifter till syriska och arabiska, ofta av syriska kristna (de flesta nestorianer), t.ex. Hunain ibn Ishaq al-Ibadi (808-873 CE). På detta sätt har bl.a. ett 50-tal (enl. andra källor mer än 100) skrifter av Galenos bevarats.
Utgående främst från Baghdad, och sedermera även på den iberiska halvön (övergång från Afrika 711, expansionen norrut stoppad vid Poitiers 732, kalifatet i Córdoba 755 - 1013, omkr. 1300 undanträngda mot Granada, som föll 1492), framträdde en rad arabisktalande och -skrivande läkare, som kom att i hög grad påverka hela den europeiska medicinen (och därmed farmacin), både som bärare av den grekiska traditionen, som samlare av senare vetande och som nyskapare. Här må nämnas några av de mest namnkunniga:
- Mesue (namnet är en latinisering av Abu Zakariya Yuhanna ibn Masawaih (ca 777-857 CE) eller Masawaih al-Maradini (?-1015) (i Västerlandet kallad Mesue d.y.), som skrev "De medicinis universalibus"; antages ha skrivit "Grabadin" (av arab. aqrabadhin = formularium, receptsamling).
- Ibn al-Gazzar ?-ca 1004), farmakobotaniker, liksom
- Ibn Wafid al-Lahmi (999-ca 1068),
- Abu Ali el-Hussein el-Scheik el Reïs Ibn Sina (el. Abu `Ali al-Husayn ibn `Abd Allah ibn Sina) (980-1037) (i Västerlandet kallad Avicenna, efter en hebreisk transkription av hans namn), persisk läkare, född i Bokhara, livläkare hos sultan Nuh Ben Mansur; skrev bl.a. "Kitab El-Kanun fi al-Tibb" ("Canon medicinae"), det mest berömda arabiska verket om läkemedel.
- Avenzoar (?-1162), arabisk läkare i Cordoba; skrev "Liber medicamentorum".
- Al-Gafiqui (1100-talet), skrev en bok om simplicia.
- Averroës (1149-1217), arabisk läkare i Cordoba; ståthållare där under Al-Mansour; uppges ha varit elev till Avenzoar (märkligt, med hänsyn till resp. ålder!); skrev "Kitab el-Kollijjat" ("Liber universalis de medicina").
- Ibn el Baitar (?-1248), arabisk botaniker, född i Malaga; skrev flera verk om botanik och medicin, ss. "Kitab al-jami` li-mufradat al-adwiyah wa-al-aghdhiyah" ("Corpus simplicia medicamentorum"), en alfabetisk förteckning över mer än 1400 simplicia, med mer än 150 redovisade källor.
I stort sett användes enkla läkemedel med få ingredienser (jfr som kontrast Galenos, receptsamlingen från benediktinerklostret i Lorsch /Sydhessen/ omkr. 800 och Salerno-kompendiet från 1100-talet, som ofta har mycket komplexa läkemedel - t.ex. teriak med upp till ca 70 ingredienser).
Referenser:
1 Dilg, Peter: Arabische Pharmazie im Lateinischen Mittelalter. I: Engels, O., Schreiner, P. (Hrsg.): Die Begegnung des Westens mit dem Osten. Kongreßakten des 4. Symposiums des Mediävistenverbandes in Köln 1991. Sigmaringen 1993, S. 299-317.
Dessutom:
Webbplatsen Islamic Heritage - A History of Muslim Pharmacy (länken kontrollerad 2011-05-13 kl. 15:50 CEST).
Copyright© 2002-2011: Leg. apotekare Bo Ohlson.
Skapad den 13 januari 2002. Senast uppdaterad den 20 september 2011.