Svenska startsidan för för "PerBos Farmacihistoriska sidor"
1675 (d. 10 april) utfärdas kungliga privilegier för (de då 6) Stockholms-apotekarna. Härvid tilldelas apoteken monopol på läkemedelstillverkning och -försäljning. Försäljningsmonopolet betonas upprepade gånger i K. Maj:ts privilegiebrev, medicinalordningar och resolutioner 1683, 1688 och 1698.
1683 utökas privilegierna till att gälla för alla rikets apotekare (25 st i nuv. Sverige). En riksomfattande "Apotekare-societet" nämns f.f.g.
1686 utges Pharmacopoeja Holmiensis Galeno-Chymica…, avsedd som rättesnöre för apoteken i Stockholm, men föreskriven som riksnorm i 1688 års Medicinalordningar (jfr d:o). Föråldrad redan då den gavs ut.
1688: Karl XI:s medicinalordningar, dock satta i kraft först 1698 (OBS att par. 25 gällde oförändrad ända till 1917, och att författningen i vissa delar gällde till 1943!) Innehåller vad som kan anses vara Sveriges första GMP-föreskrifter.
1697: Den första officiella medicinaltaxan.
1775: Pharmacopoea Svecica Ed.I., under medverkan av bl.a. Abraham Bäck, Carl von Linné och Carl Wilhelm Scheele. Står på höjden av sin tids vetande.
1778: Apotekarsocieteten får stadgar, som godkänns av Collegium medicum, men avslås av kungen (Gustaf III) (jfr 1821).
1779: "Medicinal-Ordnung für Schwedisch Pommern und Rügen" utfärdas den 7 december på Gripsholms slott.
1799: Yrkesbenämningen "receptarie" (ev. "-us") används f.f.g. i ett svenskt dokument om en på apotek anställd farmaceut som huvudsakligen har till uppgift att expediera läkemedel efter läkarrecept (Hjelt: Medicinalv. 3:449, enl. SAOB).
1817: Pharmacopoea Svecica Ed. V, bl.a. under medverkan av Jöns Jacob Berzelius. I denna används det alkemistiska tecknet för kvicksilver, Merkurius-tecknet (sedermera kallad "giftgubben"), för första gången som giftsymbol vid sex insatsvaror - ingen av dem kvicksilverhaltig(!)
1821: Apotekaresocietetens stadgar stadfästs av Kgl. Maj:t (Carl XIV Johan); Societeten kan därmed anses auktoriserad av staten (jfr 1778).1834: Kungl. Maj:t förordnar att nya apotek endast får inrättas med personliga (d.v.s. icke säljbara) privilegier (det första blev apoteket i Trosa; jfr 1873).
1857/1863: Riksdagen beslutar (SFS 1857:45), att apoteken fr.o.m. ingången av år 1863 skall tillämpa den allmänna handelns viktsystem, "viktualievikt", men redan
1869/1870: På Sundhetskollegiets förslag beslutar riksdagen (1869:41) att hela medicinalväsendet skall gå över till det metriska systemet. Under en övergångsperiod (senast till 1889) används olikformade vikter för att undvika sammanblandning av viktsystemen.
1873: Beslut att systemet med säljbara apoteksprivilegier slutgiltigt skall upphöra i och med utgången av 1920 (jfr 1834).
1887: Det första pensionssystemet för apotekens anställda.
1889: Det metriska ("franska") måttsystemet införs slutgiltigt i Sverige (jfr 1869).
1901: Pharmacopoea Svecica Ed. VIII, den första svenska farmakopén som redan från början skrivs på svenska, föreskriver kvantitativ kemisk analys av en läkemedelsråvara (opium) och tar upp en syntetisk läkemedelssubstans (fenazon/antipyrin).
1903: Sveriges farmacevtförbund (fackförbund för farmaceuter) bildas. Som motpart bildas Sveriges apotekareförbund för att bevaka arbetsgivarintressena (jfr 1954).
1909: "Färghandelsstriden" startar, i vilken färghandelsbranschen, anförd av AB Wilhelm Beckers marknadchef, farm. kand. Karl Kjellander, argumenterar för att få sälja läkemedel. Ett av vapnen blir Svensk färg-teknisk tidskrift, grundad sommaren 1909 av Kjellander som plattform för striden, och vars första årgångar nästan helt upptas av ofta aggressiva debattinlägg. Striden avblåses inte förrän Apoteksvarustadgan (se nedan) sätts i kraft.
1913: Apoteksvarustadgan - åtskillnad definieras mellan apoteksvaror och övriga handelsvaror. Det mer än 200-åriga apoteksmonopolet på tillverkning av och grosshandel med läkemedel upphävs (förutsättning för framväxten av en inhemsk läkemedelsindustri), medan detaljhandelsmonopolet behålls (jfr 1675).
1921: De säljbara/ärftliga apoteksprivilegierna avskaffas slutgiltigt (jfr 1834 och 1873).
1922. Det förbud mot försäljning av starköl, som börjat införas 1917, permanentas fr.o.m. 1923-01-01. Apoteken blir under 33 år ensamma om att få lämna ut starköl - mot recept.
1923: Apotekarförbundet inrättar ett centralt kontrollaboratorium (AKL; sedermera ACL) för att övervaka kvaliteten hos de allt vanligare industriläkemedlen. Huvudmannaskapet överförs efter några år till Apotekarsocieteten.
1934: Som ett led i en statlig kontroll av de industritillverkade läkemedlen införs ett registreringsförfarande. 9 av de preparat, som anmäldes under 1934 finns fortfarande (oktober 2005) registrerade: Aspirin tabletter, Lepheton oral lösning, Neurol tabletter, Dilaudid-Atropin injektionsvätska, Inotyol salva, Calcium-Sandoz injektionsvätska, Hypochylin tabletter, Nitromex resoribletter och Baldrian-Dispert tabletter.
1939 (den 27 november): Apotekarsocieteten registrerar ett varumärke, beskrivet som "bokstäverna A C O i visst inbördes läge jämte apoteksemblem, Hygieaskålen med ormen (ACO = Apotekens Composita, i motsats till simplicia)" not 1 för apotekstillverkade läkemedel och kosmetiska preparat.
1946: Pharmacopea Svecica, Ed. XI ges ut. Det är den sista, nationella farmakopén i Sverige. Dess metoder för läkemedelskontroll är så komplicerade, att de inte längre som tidigare kan utföras på varje enskilt apotek, vilket leder till att apoteksväsendets kvalitetskontroll av de inköpta råvarorna centraliseras till AKL (jfr 1923) i ett för sin tid världsunikt system, med början 1948-07-01.
1946-05-01: Efter ca två års utredningar och förberedelser startas "distriktslaboratorier" (i stort sett ett i varje län) för samordnad tillverkning, lagerhållning och distribution av apotekstillverkade läkemedel under varumärket ACO (jfr 1939).
1954-01-01: Sveriges Apotekarförbund slås ihop med Apotekarsocieteten och upphör att existera under eget namn (jfr 1903).
1955-10-01: I samband med motbokens avskaffande förlorar apoteken sitt monopol sedan 1923 att sälja starköl.
1965: Den Nordiska farmakopén (världens första transnationella!) sätts i kraft i Sverige.
1966: "Meddelanden från Kungl. Medicinalstyrelsen Nr 115: Produktionshygien och bakteriologisk-hygienisk kontroll vid läkemedelstillverkning". Skriften får djupgående konsekveser genom att där uttalas mikrobiologiska krav även på icke-sterila läkemedel.
1969-01-01: Pillren, dessa apotekarhantverkets klassiska produkter, ersätts enligt ett direktiv från Socialstyrelsen med gelatinkapslar vid Sveriges apotek. Förbättrad hygien (jfr ovan!) och doseringsnoggrannhet är de främsta skälen.
1971-01-01: Apoteksbolaget AB (från 1997-12-17 namnändrat till Apoteket AB) bildas med svenska staten som majoritetsägare (2/3; resterande 1/3 ägs i 15 år av Apotekarsocieteten), varvid alla de dittills privata apoteken löses in. Bolaget får i ett 15-årigt avtal med svenska staten ensamrätt att bedriva detaljhandel till allmänheten med läkemedel. Avtalet omförhandlas och förnyas därefter successivt och samtliga aktier överförs i statlig ägo.
1972-04-01: ACO-verksamheten avskiljs från apoteksväsendet och överförs till läkemedelstillverkaren och -grossisten Vitrum (då ägd av Apotekarsocieteten; sedermera fusionerad med statsägda KABI).
1978: Den av Europarådet (inte EG/EU!) utarbetade Europeiska farmakopén sätts i kraft i Sverige.
2008-05-24: Apotekarsocieteten får sin första kvinnliga ordförande, Eva Sjökvist Saers.
2009-04-21: Sveriges riksdag beslutar om omreglering av apoteksmarknaden, vilket bl.a. avslutar Apoteket AB:s monopolställning inom svensk öppenvårdsfarmaci (jfr 1971-01-01).
2009-12-dd: Sveriges Apoteksförening, en ny branschförening för landets apoteksaktörer bildas.
2010-01-17: Det första apoteket i det omreglerade systemet öppnas (av MedStop).
