PerBos Farmacihistoriska Sidor

Ingångssidan Svenska startsidan ─mnesmenyn "Frågor och svar" Fråga "Slagvatten"

Om slagvatten

F:

Vad är eller var "slagvatten"?
("Håkan")

S:

Innan jag (B.O.) går närmare in på detaljer vill jag hänvisa dels till Lindgren - Gentz, artikeln "Rosmarinblad" (sid. II:184), dels till webbplatsen Shenet, artikeln "Ungerskt vatten" (se referenslistan nedan).

Slagvattnens historia uppges av Lindgren - Gentz gå tillbaka till ett spritdestillat av rosmarin (Rosmarinus officinalis L. (Lamiaceae)) som blev berömt för att ha använts vid den ungerska drottningen Elisabets (d. 1380) toalettbestyr. Det skulle i därmed vara den första parfymen i modern mening, och författarna ger bakgrunden till benämningar som "Ungerska drottningens vatten".

I 1686 års Stockholms-farmakopé finns i den tredje klassen av läkemedel, "Spiriti destillatae simpliciae", upptagen en Spiritus Reginæ Hungariæ, bestående av ett destillat av rosmarinblommor i konjak. Dessutom förekommer under samma rubrik vida mer komplicerade destillat, såsom Spiritus Cephalicus ("hjärnsprit"), beredd med 24 olika växtdroger, och Spiritus Apoplecticus ("slagsprit") med 39.
I den första rikssvenska farmakopén 1775 förekommer en Spiritus rosmarini med undertiteln "Den ungerska drottningens vatten"; här används såväl blommor som blad till destilleringen. Här beskrivs också en "aromatisk sprit", Spritus aromaticus, som i den två år senare utgivna medicinaltaxan bl.a. kallas "slagvatten", samt en Spirtus vulnerarius (eg. "sårsprit", även "arkebusadvatten"), destillerad av rölleka, rosmarin och timjan. Liknande beredningar förekommer sedan i samtliga svenska farmakopéutgåvor t.o.m. Ed. VII (omtryckt sista gången 1888).
Att beredningen försvinner ur farmakopén innebär ingalunda att den slutar användas. I receptsamlingen Pharmaca Composita, ed. II (1896), beskrivs (med en ingående, historisk kommentar) en Spiritus apoplecticus (jfr Stockholms-farmakopén!), "Slagvatten", beredd av timjanolja och rosmarinolja lösta i utspädd sprit.
En tysk variant av "Schlagwasser", Aqua Anhaltina, innehållande eugenol (huvudkomponenten i eukalyptusolja), kanelolja, fänkålsolja, flyktig muskotnötolja, rosmarinolja och terpentin i sprit beskrivs ännu 1925 (Hager I:862).

Förutom de rosmarinbaserade "slagvattnen" har även extrakt av liljekonvaljeblad använts vid apoplektiska anfall, d.v.s. som "slagvatten".
En i sammanhanget lustig bibetydelse framgår av artikeln om kolsyra i Nordisk Familjeboks Uggleupplaga: "...man ofta hör att [kolsyran i vattnet] skulle kunna vara orsak till fall av hjärtslag... Det var ej så längesedan, som dessa läskedrycker kallades "slagvatten", och man fruktade deras skadliga inverkan på hjärtat".

Referenser:

Till ämnesmenyn Till ämnesmenyn           Till startsidan. Till startsidan

Copyright© 1999-2011: Per Boström, Bo Ohlson. Ansvarig för denna sidas innehåll: Leg. apotekare Bo Ohlson, medlem i Farmacihistoriska Sällskapet.
Skapad den 15 juli 2005. Senast uppdaterad den 20 april 2011.