PerBos Farmacihistoriska Sidor

Ingångssidan Svenska startsidan Ämnesmenyn "Frågor och svar" Fråga "Tabloid"

Om "Tabloids".

F:

S:

1880¹⁾ (1878²⁾?) startade amerikanerna Henry Wellcome (1853 - 1936; adlad i England 1932) och Silas Burroughs (1846 - 1895) ett företag i London, där de - bland de första i världen - bl.a. avsåg att tillverka läkemedel på det sätt, som hade patenterats av engelsmannen William Brockedon omkr. 1845, nämligen genom sammanpressning av torra pulver till små kakor - tabletter.

Den PR-begåvade Wellcome ville inte använda ordet "tablet" för deras nya produkter, då han tyckte sig veta att det hade brukats i en likartad betydelse sedan 1500-talet (lat. "tabulettæ" = "små plattor"), utan föreslog i stället varianten tabloid, som han enligt ref. 2) skapade genom att foga ändelsen -oid (med betydelsen "som liknar...") till tablet, enl. ref. 3) genom en sammanslagning av "tablet" och "ovoid" ("äggformig", i så fall möjligen syftande på produkternas form).
"Tabloid" registrerades som varumärke den 14 mars 1884 (f.ö. tillsammans med "Valoid") och kom att användas såväl på läkemedlen (av vilka en del faktiskt innehöll alkaloider (jfr not 2); först ut var dock det matsmältningsbefrämjande enzympreparatet "Pepsin Tabloids" på senhösten 1884) som på firmans fotokemikalier och teer (!; se t.ex. bild i Dartford-arkivet; extern länk).

Varumärket slog an hos allmänheten och degenererade snabbt till att användas både som substantiv och adjektiv om allt möjligt som var litet och kompakt, t.ex. dagstidningen Daily Mail, som startades 1896.
Burroughs, Wellcome & Co. försökte aggressivt försvara sitt varumärke; i december 1903 stämde de t.ex. Thompson & Capper i Liverpool för varumärkesintrång i en mycket uppmärksammad rättegång. Svarandens försvar hävdade, med stöd av 14 vittnen, att den överförda betydelsen då var så allmänt känd och använd att käranden hade förlorat rätten till varumärket, medan domaren Byrne - bl.a. konfronterad med kärandesidans sky av hela 72 vittnen - i stort sett gick på Burroughs, Wellcome & Co.:s linje, nämligen att den folkliga användningen av ordet betydelsen inte försvagade deras anspråk på varumärkesskydd.

Ett par BO-noter:
1) Liknande öden har drabbat en rad andra varunamn, t.ex. Bosch^® = cykeldynamo, Aspirin^® = acetylsalicylsyra, vilket bl.a. framgår av den ovan refererade bilden och US-farmakopéns benämning än idag, eller Google^®, som på mindre än fem år blev verb både i modern (amerikansk) engelska, tyska, svenska och danska⁴⁾ (to google / zu googeln / att googla/-e = "söka information på internet", numera som det förefaller t.o.m med andra sökmotorer än Google^®).
2) Ordet "alkaloid" = "något som liknar alkali" (samlingsbegrepp för "kvävehaltiga, basiskt reagerande innehållsämnen i växter") myntades omkr. 1820 av den tyske kemisten C.F.W. Meißner, som var en av de första att isolera alkaloiden veratrin.
Några andra, kanske mer kända, exempel på alkaloider är morfin, stryknin, atropin och kinin.

Referenser:
¹⁾ anon. (Prifysgol Cymru Abertawe/University of Wales, Swansea): "Sir Henry Wellcome", www.swan.ac.uk/egypt/infosheet/Wellcome.htm; extern länk, kontrollerad 2005-02-07 kl 09:45.
²⁾ Michael Quinion: "World Wide Words" (www.worldwidewords.org/topicalwords/tw-tab1.htm; extern länk, kontrollerad 2005-02-07 kl 09:45).
³⁾ Robert Rhodes James: "Henry Wellcome", pp. 112 - 113. Hodder & Stoughton (© The Trustees of the Wellcome Trust), London, 1994. ISBN 0340606177.
⁴⁾ Birgitta Lindgren: "Några nyare ord i svenskan", Språkvård 40(1) 11 (2004), Svenska Språknämnden, Stockholm. ISSN 0038-8440.

Till ämnesmenyn

Till startsidan.