PerBos Farmacihistoriska Sidor

Ingångssidan Svenska startsidan Ämnesmenyn "Frågor och svar" Fråga "Tillydroppar"
Receptet presenteras enbart för att illustrera en historisk företeelse. Att det visas här skall inte tolkas som någon rekommendation till användning i något som helst sammanhang.
Eventuella hälsoproblem hänvisas till läkare eller apotek.
Ingredienserna kan vara skadliga för människor eller djur.
Vi avråder därför helt från varje försök att använda den beskrivna beredningen.

Vad var "Tillydroppar"?

F:

Jag sökte på "tillydroppar". Kan du hjälpa mig att få mer info. om det?
(Mikael)

S:

Tillydroppar kallas också Svavelbalsam med terpentin, eller O´leum sulfura´tum terebinthina´tum. I Sverige finner vi flera varianter i Pharmacopoeja Holmiensis... (1686)1), baserade på Balsamum sulphuris liquidum, och sedan förekommer de under olika benämningar i farmakopéerna t.o.m. Ed. VII (1869/1888)2). Sista gången dropparna uppträder i en officiell, svensk text är i MB 19303), vars recept lyder:

Su´lfur sublima´tum
(Svavelblomma)
100 delar
O´leum lini
(Linolja)
500 delar
Aethero´leum terebi´nthinae rectifica´tum
(Renad terpentinolja)
Så mycket som erfordras

Här skall man värma svavel och linolja och sedan lösa detta i ca tre gånger så mycket terpentin (efter vikt), och till sist sila lösningen.

Svavel löst i olja användes sannolikt först av arabiska läkare, och kom in i europeisk medicin mot slutet av medeltiden. Det har förekommit en mängd olika recept, varav ett användes av köpmannen Clas Tilly i Haarlem (Nederländerna) från 1698. Tillydroppar lär så sent som vid förra selkelskiftet ha använts i avsevärd omfattning, om än främst i folkmedicinen4). Ännu i mitten av 1800-talet såldes Tillydroppar i Sverige i flaskor som lindades in i ett tryckt pappersark, beskrivet av apotekare Roland Ericsson i Farmacihistoriska Sällskapets tidskrift Unicornis, nr 1/19965) (extern), och där medlets påstådda effekter beskrevs utförligt. Omkring 1860 förbjöds dock denna reklam av Sundhetskollegiet (dåvarande "Socialstyrelsen")6).
En utförlig artikel om dropparna finns i Nordisk familjebok, "Uggleupplagan", bd 29, sp. 697) (extern).

I en tyskspråkig version av det ovan omtalade reklambladet, citerad i 4) påstås oljan hjälpa vid
- (genehst) die angstliche Besetzung, die man auf oder um den Magen hat ([helar] ängslans tryck på eller kring magen);
- Verstauchung in Händen und Füssen (stukningar i händer och fötter),
- Pein in den Lenden (smärta i länderna),
- gerunnen Blut und blaue Flecken (stelnat blod och blå fläckar),
- und alle die durch schwer Gries-Wasser leck gehen (och alla, som genom svårt grus [blåssten] läcker vatten),
- allerlei Fieber (allehanda febrar);
- vielerlei Magen, Lung und Leber Qualen (mångahanda mag-, lung- och leverplågor);
- Engbrüstigkeit und Husten (trångt bröst [andtäppa] och hosta);
- Aufsteigen der Mutter und die dadurch entstehende Ungemachen (livmoderns uppstigande och därigenom uppkommet omak);
- und befördert die Stunden, peinlichen Urin und Stuhlgang (och främjar tiderna [menstruationen], smärtsam urin- och stolgång);
- verbessert alle Radicale Säfte (förbättrar alla kardinalsafterna);
- giebt dem Angesicht eine gesunde Farbe (ger ansiktet en sund färg);
- treibt den Scorbutt (fördriver skörbjuggen),
- die Wassersucht (vattusoten),
- Englische Krankheit (engelska sjukan),
- Besetzungen und (utslag och)
- Würme (maskar).
Inte illa!

Någon enstaka flaska tillreddes t.o.m. så sent som på 1970-talet vid ett av dåv. Apoteksbolagets serviceapotek; lukten var så besvärande att arbetet fick förläggas utomhus8).

Referenser:

Till ämnesmenyn Till ämnesmenyn           Till startsidan. Till startsidan

Copyright© 2002 - 2011: Per Boström, Bo Ohlson. Ansvarig för denna sidas innehåll: Leg. apotekare Per Boström, medlem i Farmacihistoriska Sällskapet.
Skapad den 7 oktober 2002. Senast uppdaterad den 20 april 2011.