PerBos Farmacihistoriska Sidor
Ingångssidan
Svenska startsidan
Ämnesmenyn "Frågor och svar"
Fråga "Ung(uentum) althæae"
Receptet presenteras enbart för att illustrera en historisk företeelse. Att det visas här skall inte tolkas som någon rekommendation till användning i något som helst sammanhang.
Eventuella hälsoproblem hänvisas till läkare eller apotek.
Ingredienserna kan vara skadliga för människor eller djur.
Vi avråder därför helt från varje försök att använda den beskrivna beredningen.
Om Alteasalva
F:
Jag har fått ett gammalt apotekskrus med inskriptionen "Ung. althæae". Vad var det?
("Janne")
S:
Inskriptionens latinska förkortning betyder "Unguentum althæae" = althæa- eller malvasalva. Utan närmare kunskap om krusets ålder och urpsrung är det omöjligt att ge ett säkert svar rörande salvans sammansättning, eftersom flera kompositioner förekommit på olika håll genom tiderna. Den sista varianten som förekom i Sverige var den "Alteasalva för djur", som beskrevs i Apotekens Formelsamling 1960 ("AF 60").
AF:s produktbeskrivning lyder så:
| I: | |
| Semen fni græci (pulver nr 20) | 16 g |
| Semen lini | 20 g |
| Radix althæae (sikt nr 2) | 60 6 |
| Aqua destillata | q. s. |
| II: | |
| Cera flava | 80 g |
| Adeps suillus stabilisatus | 720 g |
| III: | |
| Benzoe (sikt nr 3) | 16 g |
| Rhizoma curcumæ (pulver nr 30) | 16 g |
| Natrii sulfas siccatus | 40 g |
"Av I. beredes 600 g dekokt, som försättes med de smälta beståndsdelarna under II. Den erhållna blandningen uppvärmes på vattenbad under omröring, till dess vattnet avdunstat. Därefter tillsättes III. och blandningen digereras under en halv timme, varpå salvan silas."
Kommentar
Ingredienser under I:
- Semen fni græci (frö av bockhornsklöver, Trigonella fœnum græcum L. (fam. Fabaceae); ordagrant = "grekiska fänkålsfrön")
- Semen lini (frö av lin, Linum usitatissimum L. (fam. Linaceae))
- Radix althæae (malvarot, från Althæa officinalis L. (fam. Malvaceae)):
Samtliga är slemdroger, d.v.s. växtdelar, som innehåller ämnen som ger tjockflytande, m.e.m. klara lösningar med vatten (här: Aqua destillata = destillerat vatten).
Dekokter gör man genom att blanda de fasta ingredienserna med kokande vatten och sedan hålla blandningen i kokande vattenbad i 30 min. innan den silas.
Ingredienser under II:
- Cera flava = gult (d.v.s. oblekt) bivax
- Adeps suillus stabilisatus (stabiliserat svinister, d.v.s. ister, till vilket antioxidationsmedel satts för att förhindra härskning).
Ingredienser under III:
- Benzoe (harts med kanelaktig doft, från det sydostasiatiska trädet Styrax tonkinense (Pierre) Craib. (fam. Styracaceae) eller besläktade arter)
- Rhizoma curcumæ (rotstocken av gurkmeja, Curcuma longa L. (fam. Zingiberaceae))
- Natrii sulfas siccatus (torkat, d.v.s. vattenfritt natriumsulfat [glaubersalt]).
Salvbasen utgörs av vax-isterblandningen (II). Salvan, som blir mycket fet, görs helt vattenfri genom att vattnet först avdunstas så långt det går på vattenbad, varefter eventuella vattenrester absorberas av det torkade natriumsulfatet (ett vanligt torkmedel i kemisammanhang, olösligt i fett), som silas ifrån i sista arbetsmomentet.
Salvan kan möjligen ha varit svagt antiseptisk, rimligtvis lenande och skyddande på irriterad hud (men kladdig, och eventuellt allergiframkallande!).
Copyright© 1999-2011: Per Boström, Bo Ohlson. Ansvarig för denna sidas innehåll: Leg. apotekare Bo Ohlson, medlem i Farmacihistoriska Sällskapet.
Skapad den 19 mars 2001. Senast uppdaterad den 10 april 2011.
