PerBos Farmacihistoriska Sidor

Recept "Fransosesmörjelse"

Recepten i denna samling presenteras enbart för att illustrera historiska företeelser. Att de visas här skall inte tolkas som någon rekommendation till användning i något som helst sammanhang.
Eventuella hälsoproblem hänvisas till läkare eller apotek.
Ingredienserna är i vissa fall giftiga eller på annat sätt skadliga för människor, djur eller miljö.
Vi avråder därför helt från varje försök att framställa eller använda de beskrivna beredningarna.

"Fransosesmörjelse" enl. Benedictus Olai (1578)

Kvicksilversalva, Ungue´ntum hydra´rgyri, (gråsalva, äv. blåsalva, Neapel-salva, napoleonsalva etc.) har använts i olika sammansättningar i den arabiska och europeiska kultursfären åtminstone sedan 800-talet^Ref.1a mot hudparasiter som skabb och olika slags löss, från omkring 1500 även mot syfilis, "fransosen" (av artikeln "Gråsalfva" i ^ref.2a-b att döma den med tiden viktigaste användningen). Den fanns upptagen i samtliga svenska farmakopéer från Ed. I (1775) till Ed. X (1925), om än med växlande kvicksilverhalt och varierande salvbaser. Ännu i Pharmaconomia Svecica ed. II^Ref.3a (1943) omnämns den i avsnittet "Könssjukdomar", med den torra kommentaren "Används numera mest till sjöss", i "Recepthandbok" (1953/1981)^{Ref. 3b} med indikationen "för smörjkur vid syfilis (när moderna antisyphilitica ej kunna komma till användning, t. ex. till sjöss)".

En sådan kvicksilversalva är den "Fransosesmörjelse" som beskrevs av Benedictus Olai 1578^Ref.4:

6 lod	Vit grankåda
6 lod	Mastix
6 lod	Olibani
8 lod	Blyvitt
12 lod	Kvicksilver
4 lod	Terpentin
2 lod	Lappati

"Detta rörs ut till en salva med olivolja och ättika."

Mastix: harts från Pista´cia lenti´scus L., var. Chia DECANDOLLE, fam. Anacardia´ceae.
Oli´banum (gen.: olibani): virak, rökelse^Ref.1b, sekret från Boswe´l(l)ia carte´rii BIRDWOOD (syn.: B. sa´cra FLÜCK^Ref.5a), fam. Bursera´ceae. Jfr Matt. 2:11.
Lappati: hästskräppa, Ru´mex aqua´tica^Ref.6 L. (= R. hidrolapa´th(i)um HUDSON^Ref.5b, äv = R. hippolapa´thum Fr.^Ref.7), fam. Polygona´ceae.

Något som förefaller vara en enklare variant av gråsalva, bestående av ca 27% kvicksilver i barrträdskåda, har påträffats i ett litet keramikkrus i vraket efter regalskepet Kronan^Ref.8 (extern), som sjönk 1676.

Referenser:

^1a Lindgren, John; Gentz, Lauritz: Läkemedelsnamn, sid. II:66ff. Faksimilutgåva av original från 1918 - 1927. Svensk Farmaceutisk Tidskrifts Förlags AB/Realtryck, Stockholm, 1986. ISBN 918627418X.

^1b ibid., p. II:352

^2a anon.: Nordisk Familjebok (extern), innehållande upplysningar och förklaringar om märkvärdiga namn, föremål och begrepp, "Uggleupplagan", Sjette bandet, sp. 118 - 119. Gernandts boktryckeri-aktiebolag, Stockholm, 1883.

^2b Meijer, Bernhard; Westrin, Th.; G:son Berg, R.; Söderberg, V.: Nordisk Familjebok - Konversationslexikon och realencyklopedi (extern), 2:a uppl. ("Uggleupplagan"), bd 10, Nordisk familjeboks förlags aktiebolag / tryckeri, Stockholm, 1909.

^3a Ljungdahl, Malte; Ahlgren, Gunnar; Haine, Henning; Källström, Erik: Pharmaconomia Svecica, Ed. II. Handledning i läkemedlens användning, för läkare och medicine studerande. A.B. Nordiska Bokhandelns förlag, Stockholm, 1943.

^3bLjungdahl, Malte: Recepthandbok. Faksimilutgåva av 3:e upplagan från 1953, Nova Förlag, Malmö, 1981.

⁴ Olai, Benedictus: En Nyttigh Läkare Book ther uthinnen man finner rådh/hielp och läkedom til alle-handa menniskiornes siukdomar bådhe inwertes och utwertes, sid. CXXXIX o. CLXXXVI, Anders Torstensson, Stockholm, 1578; äv. cit. i: Villner, Katarina: Blod, kryddor och sot - läkekonst för 350 år sedan, sid. 119. Ser. Vasastudier nr 14, Carlsson, Stockholm, 1986. ISBN 9177980697.

^5a Penso, Giuseppe: Index plantarum medicinalium totius mundi eorumque synonymorum, p. 142. O.E.M.F., Milano, 1982. ISBN 8870760278.

^5b ibid., p. 836.

⁶ Alberti Magni ex ordine prædicatorum de vegetabilibus libri VII, historiæ naturalis pars XVIII (1517), utg. och tolkad av Ernst Meyer och Carl Jessen (Berlin, 1867), cit. i Tschirch, Alexander: Handbuch der Pharmakognosie, Bd. I, Abt. 2, S. 673. Verlag von Chr. Herm. Tauchnitz, Leipzig, 1910.

⁷ Anderberg, Arne (sidansvarig): Den virtuella floran - Hästskräppa (extern), ver. 2001-01-03 kl 15:03.

⁸ Eriksson, Monica; Forsmo, Inger; Gustafson, Lena & al.: "Undersökning av ett kvicksilverhaltigt fynd från regalskeppet Kronan", rapport till Kalmar Läns museum, Huddinge, 2001.

Till ämnesmenyn

Till startsidan.

Copyright© 1999-2003: Per Boström, Bo Ohlson. Ansvarig för denna sidas innehåll: Leg, apotekare Bo Ohlson, medlem i Farmacihistoriska Sällskapet.
Skapad den 13 januari 2001. Senast uppdaterad den 17 december 2003.