PerBos Farmacihistoriska Sidor

Ingångssidan Svenska startsidan Ämnesmenyn "Redskap" "Svan"

Vad är en "svan"?

Bland de hjälpmedel som dök upp på våra apotek omkring förra sekelskiftet märks kapseluppblåsningsapparaterna, avsedda att öppna papperskapslarna vid dispensering av dospulver.

I Svensk farmaceutisk tidskrifts första årgångs nionde häfte (1897) finner man följande lilla notis på sid. 136:

   "Såsom bekant hafva på senare tiden många metoder föreslagits att ersätta den gamla hederliga, men mindre snygga, ja rent af hälsovådliga metoden att uppblåsa pulverkapseln med munnen. Den mest praktiska bland alla apparater, som dertill konstruerats, är onekligen den i dagarne af mekanikus Lindqvist inventerade.
   Densamma består af en metallcylinder af circa 9 ctm. höjd och 8 ctm. diameter. I dess inre ligger en spiralfjeder af temligen grof jerntråd och ofvanpå denna hvilar en metallplatta omgifven af oljadt läder, så att den sluter tätt till cylinderns väggar. Upptill är plattan försedd med en genom cylinderns lock gående circa 9 ctm lång staf slutande i en knapp.
   Vid tryck på denna staf skjutes således plattan ner och pressar luften ut genom ett 15 ctm. långt och 7 mm. groft rör, fästadt vid cylinderns vägg och mynnande ut vid dess botten. I detta rör löper ett annat lika långt dylikt med böjd spets, hvilket kan skjutas ut och in efter behof.
   Luft tillföres cylindern genom ett hål af ungefär rörets diameter, och anbringadt i cylinderns vägg bakom och nästan dolt af röret.
   Hela apparaten väger circa 430 gram och kan således med största lätthet ställas där man vill använda den, på samma gång den besitter fullkomlig stabilitet.
   En dylik apparat är nu i dagligt bruk på ett af Stockholms apotek.
   Den fås förnicklad eller fernissad till ett pris af 10 kronor hos mekanikus C.A. Lindqvist, Mästersamuelsgatan 50, Stockholm.
   W. B-z."

Möjligen släpptes "inventionen" ut innan den var helt färdigutvecklad, för knappt ett år senare, i SFT årg. 2, nr 2, sid. 30, kommer detta tillägg:

   "En avsevärd förbättring å den af mekanikus C.F.(sic!) Lindqvist inventerade och i N:o 9 af denna tidskrift omtalade apparat för kapseluppblåsning har af samme man vidtagits, och kan af dem som redan försett sig med apparaten i fråga, lätt låta verkställas.
   Spetsen af röret förses nämligen med ett cirka 20 mm. långt slutstycke, som till halva sin längd är klufvet. Halfvorna hafva på båda sidor ett mellanrum af 5 mm. och äro något utåtböjda, genom hvilken anordning luften mellan dem frampressas liksom mellan läpparne.
   I sammanhang med denna förbättring torde böra påpekas, att man allt emellanåt bör med en handduk fuktad med sprit, torka ur apparaten och därefter talka läderbeläggningarne.
   W. B-z."

Men "svanen" då?
"Svanen" var också en kapseluppblåsningsapparat, med en klassisk blåsbälg i stället för Lindqvists metallcylinder, Den var konstruerad av apotekare Johan J. Winckler (1863-1931) och fick givetvis sitt smeknamn p.g.a. likheten med en seglande svan: 'Svan' ur f:a Axel Kistners katalog 1933

Till ämnesmenyn           Till startsidan.

Copyright© 1999-2011: Per Boström, Bo Ohlson. Ansvarig för denna sidas innehåll: Leg, apotekare Bo Ohlson, medlem i Farmacihistoriska Sällskapet.
Skapad 8 februari 2000. Senast uppdaterad den 20 april 2011.