PerBos Farmacihistoriska Sidor

Ingångssidan Svenska startsidan Liten ordlista

Liten ordlista

A
Antimonium crudum
Rå antimontrisulfid.

Apotek
(av grek. apotheke = förvaringsrum, nederlag, förrådshus; avlett av apotethénai = lägga undan) Läkemedelsbutik; enl. Läkemedelsverkets författning (1996) "en enhet för detaljhandel med läkemedel med farmaceutisk bemanning under öppenhållandet."
Det första apoteket anses ha inrättats i Bagdad omkr. 760 e.Kr.

B

C

D
Arnica Decoctum meracius
Oblandat avkok (dekokt) av slåttergubbeblomma (Arnica montana L. /Asteraceae/)

Dekokt
Ett med kokhett vatten berett drogutdrag (jfr "infusion").

Dispensera
(av lat. dispe´nsare = noga väga upp) Genom vägning eller mätning dela upp en större mängd i mindre delar av bestämd storlek (doser).

Dispergera
Finfördela; röra el. knåda in ett ämne i finfördelad form i en större mängd av ett bärarämne (vehikel).

Dospulver
Läkemedelssubstans för intagning genom munnen i avdelade doser, innesluten i kapslar av papper eller liknande material (jfr Kapslar).

Drog
Råvara för beredning av läkemedel, hämtad från växt-, svamp- eller djurrikena.

E
Elate´rium
Laxerande preparat av springgurka (sprutgurka, åsnegurka), Momordica elaterium L. (fam. Cucurbitaceae) (äv. ordformen "elacterium" förekommer). Elaterium var så ryktbart att benämningen med tiden kom att gälla för kraftigt verkande laxermedel över huvud taget, således inte enbart för saft eller extrakt av springgurka.

Ex te´mpore (para´tus)
(lat.) (Beredd) för tillfället, d.v.s. en läkemedelsberedning tillverkad speciellt för en patient vid ett tillfälle.

F
Farma-, farmako-
(av grek. pharmakon = (läke)ört; läkemedel; trolldryck; gift; jfr även grek. farmakos = giftblandare) Förstavelser med betydelsen "läkemedels-".

Farmaceut
Akademiskt utbildad person med expertkunnande om läkemedlens utveckling, egenskaper, framställning, hantering, användning och verkningar. I Sverige förekommer två utbildningsnivåer: receptarie (3 år) och apotekare (5 år).

Farmaci
Läran om läkemedlens utveckling, egenskaper, framställning, hantering, användning och verkningar.

Farmakopé
Officiellt fastställd samling av regler, föreskrifter, normer och metoder rörande läkemedels utformning, framställning och kvalitet.

G
Gummi, gummislem
Arabiskt gummi, akaciagummi (latin: Gummi arabicum) är det från stam och grenar av Acacia senegal och närbesläkade arter framsipprade och i luften intorkade slemmet.
Substansen består av ett förgrenat skelett av sammanlänkade sockermolekyler och sväller i vatten till en kolloidal (limartad) lösning, gummislem.

H

I
Infusion
Ett med hett vatten berett drogutdrag (jfr "dekokt").

J

K
Kapslar
1) Läkemedelsform, bestående av avdelade doser läkemedelssubstans, inneslutna i en sväljbar behållare av gelatin, stärkelse eller annat ätbart material.
2) De tomma behållarna.

Kipp´s apparat
En på många laboratorier ännu använd apparat för framställning av vissa gaser, uppfunnen av den holländske apotekaren Petrus Jakobus Kipp (1808-1864).

"Kräftstenar"
De halvklotformiga bildningar, som avsätts på vardera sidan om magsäcken hos flodkräftan (Cancer astacus L.). Består till ca 2/3 av kalciumkarbonat.

Kräftögon
Se kräftsten.

L

M

Maceration
Metod för beredning av växtextrakt, vid vilken lösningsmedlet blandas och får stå med det finfördelade växtmaterialet, som frånsilas efter avslutad extraktion. Jfr perkolering.

Medicinalvikt
(äv. apoteksvikt) Viktsystem för läkemedel, använt i Sverige åtminstone sedan mitten av 1600-talet tills det genom en förordning av år 1857 ersattes av viktualievikt.

N

Nitrum
Kaliumnitrat (salpeter).

O
Oculi cancri
"Kräftögon", "kräftstenar".

Officin
Den del av apoteket där kundutrymmet är beläget. Förr skedde en stor del av tillverkningen av ex-tempore-läkemedlen i officinen.

P
Pastiller
(latin: Trochi´sci) Läkemedel av Läkerol-, Figaro- eller Non-Stop-typ.

Perkolering
(av lat. per- = genom + cola´re = sila) Metod för beredning av växtextrakt, vid vilken lösningsmedlet kontinuerligt tillsätts och får sila genom en bädd av det finfördelade växtmaterialet. Jfr maceration.

Piller
(lat. pi´lula, dim. av pi´la = kula; trol. eg. boll av hår) Läkemedelsform, bestående av läkemedelssubstans (oftast i fast form), fördelad i en inert massa av sådan beskaffenhet, att den kan formas till sfärer av 0,1 - 0,2 g (i Svec. 25: 0,25 g) vikt (mindre kulor har benämnts granula, större bollar). Piller förekom redan hos de gamla egyptierna, kineserna och romarna (Plinius rekommenderar t.ex. piller av björnfett och vilda rosor mot skallighet), då för såväl utvärtes som invärtes bruk.

Pistill
Det avlånga, oftast mer eller mindre droppformade handverktyg ("mortelstöt") av trä, porslin, metall eller plast, som används för att bearbeta (krossa, riva ut, knåda; i regel inte stöta) läkemedelssubstansen i en mortel eller salvskål.

Plåster
"Plåster äro vid handens värme mjuknande beredningar, avsedda för utvärtes bruk. De innehålla en grundmassa av blytvål eller vax, harts, fett m.m., i vilken ofta annat läkemedel är dispergerat. ... Vid utbredning av plåster skola, där ej annorlunda föreskrives, på en yta av 100 kvadratcentimeter anbringas omkring 8 g plåster." (Ph.Suec., Ed.XI, 1946)

Plåsterskopa
En oförtennt kopparskopa med långt skaft.

Polarimeter
Fysikaliskt mätinstrument för bestämning av lösningars förmåga att påverka polarisationsriktningen i polariserat ljus; denna egenskap kan ge upplysningar om de lösta ämnena. Obligatorisk utrustningsdetalj på svenska apotek fr.om. införandet av Ph. Svec. Ed. XI 1946.

Q

R
Recept
Förskrivarens (numera vanligen skriftliga) instruktion till farmaceuten och patienten om dennes läkemedels art, mängd och användning.

Receptur
Arbetspulpet för farmaceut på apotek.

Recepturarbete
Den hantverksmässiga läkemedelstllverkningen vid apotekets receptur.

S
Salva
(latin: Ungue´ntum) Läkemedelsform; läkemedelsberedningar avsedda att strykas på huden aller vissa slemhinnor. En salva har vid rumstemperatur en mjuk, halvfast konsistens.

Salvbas
Den halvfasta, i regel fetthaltiga massa, i sig själv utan specifik farmakologisk effekt, i vilken en eller flera läkemedelssubstanser löses eller dispergeras vid beredning av en salva.

Sic!
(lat.) Så menar jag verkligen! (på recept vid anmärkningsvärd ordination; även annars, t.ex. vid medveten felstavning el. dyl.).

Signatur
Etikett på läkemedelsförpackning.

Signaturläran
Läkemedelsteori med blomstringstid på 1500-talet, enligt vilken varje växt är en medicinalväxt som har till uppgift att bota någon av människans sjukdomar och av Gud fått ett märke eller etikett, signatura rerum, för att människan skall veta vilken växt hon skall använda mot en viss sjukdom.

Simpli´cium
(lat., plur.: simpli´cia) Enkelt, d.v.s. osammansatt läkemedel; läkemedel bestående av endast en komponent; läkemedelsråvara.

Spansk fluga
Den grönskimrande, sydeuropeiska skalbaggen Ly´tta vesicato´ria L. (Lytta av grek. lýssa el. lýtta = raseri, galenskap; ett symptom vid förgiftning med s. är sinnesförvirring + lat. vesica = blåsa) Till följd av sitt innehåll av minst 0,6% kantaridin starkt hud- och slemhinneretande.

Farmaceutisk specialitet
Industritillverkat, standardiserat läkemedel, ofta under eget varumärke, avsett att distribueras i tillverkarens obrutna originalförpackning.
Begreppet infördes i svensk lagstiftning i Kungl. Maj:ts kungörelse den 15 juni 1934 (nr 306) angående handel med farmacevtiska specialiteter, med definitionen "läkemedel, som i allmänhet ej må försäljas till enskild förbrukare annorstädes än å apoteksinrättning och som tillhandahålles sådan förbrukare i den förpackning, vari det levererats av tillverkaren".
Numera: godkänt läkemedel.

Species
"Kryddor", blandningar av vanligen findelade växtdroger, i regel avsedda för beredning av dekokter eller infusioner ("teer").

Ståndkärl
Kärl, i regel rymmande omkring 1 liter / 1 kg, avsett för förvaring av handlagret av råvaror och halvfabrikat för läkemedelstillverkningen i apotekets officin.

Stolpiller
"Piller för stolgången (= ändtarmen)", suppositorium, läkemedel i fast form, avsett att föras in och smälta av kroppsvärmen i ändtarmen, varvid den verksamma beståndsdelen frisätts och kan tas upp genom tarmslemhinnan.

Stötbod, -rum
Förr utrymme på apotek, ofta i ett uthus, till vilket bullrande, dammande eller på annat sätt störande verksamhet förlades, såsom hackning, malning, krossning och siktning av de råvaror som var avsedda för apotekets läkemedelstillverkning.

Suppositorium
(av lat. supponere = att placera under) Stolpiller; läkemedel i fast form, avsett att föras in och smälta av kroppsvärmen i ändtarmen, varvid den verksamma beståndsdelen frisätts och kan tas upp genom tarmslemhinnan.

T
Tinktur
(Av lat. tingere = färga) Ursprungligen lösning eller utdrag av annan färg än lösningsmedlets; numera = spritlösning eller -extrakt.

Trochisker
Sugtabletter; läkemedel av Läkerol-, Figaro- eller Non-Stop-typ.

U

V

W

X

Y

Z

Å

Ä

Ö

Till startsidan.